Dag 19
Nu...
Du förstår inte hur mycket det betydde för mig att du kom till mig ifår natt och kastade stenar på mitt fönster. Jag älskar dig och kommer alltid göra det. Jag är bara rädd för att om jag skulle förlora dig då skulle jag inte kunna gå vidare. Jag är glad att du insåg vad som var bäst för dig. Och jag vill att du ska veta att jag alltid kommer finnas här för dig no matter what <3
Jag tror att meningen med livet är att man ska komma till den punkten då man tycker att det inte finns någon mening med livet och sedan gå vidare.
Dag 18
"En far är en som alltid finns där men som man inte alltid uppskattar"
Nu..
Tack Pappa för att du är så underbar mot mig.. vet uppriktigt sagt inte vad jag skulle göra utan dig. Jag vet att jag kanske säger saker ibland som jag inte menar men jag älskar verkligen dig. Ett liv utan dig det är fan inte värt att veta kom ihåg det.
Du är min trygghet när mörkret faller, du är min mur från onda ting.
Som en viskning finns du alltid med mig, när jag inte är dig omkring.
Ord kan inte beskriva hur lycklig jag är att du har varit med och skapat min uppväxt pappa! Jag ser hur du har handlat med kärlek och vänt din kappa. Ja, hur du har vänt din kappa mot stormen och gett allt. För att långsiktigt bygga upp stabilitet så att mitt liv blir som socker och inte salt. Alla har en pappa som har varit ens befäl, men JAG har en pappa med en underbar själ!
Dag 17
Nutid..
Jag såg nyss en film som heter premonition ett måste för alla er som tror på ödet och på mirakel. Filmen fick mig att tänka mycket på allt jag har kämpat för här i livet. Och jag insåg att jag kanske har kämpat för helt fel saker. Jag har upplevt att bli älskad jag har upplevt saknat och jag har upplevt sorg och jag lämnar det som minnen. För nu går jag vidare jag glömmer igår och tar imorgon som den kommer. Och jag ångrar ingenting men kom ihåg att ta alla dom som ni älskar på allvar och skjut inte upp alla saker till i övermorgon som lika gärna kan göras idag eller imorgon. Nu ska jag göra en sak som jag har skjutit upp länge..
Dag 16
Nu...
Går det att bränna upp gamla saker och minnen och sedan känna sig bra igen? Ärligt så tror jag inte det. När man ser sakerna brinna upp i lågor så är det enda man kan tänka på är den personen som man delat dom minnerna med. Jag skulle eldat upp dina saker ikväll, men klarade inte av det. Borde det inte finnas en anledning till det i sånna fall? Att jag inte hatar dig utan bara känner mig tom utan dig. Du sa att stjärnorna gjorde mig trygg men det var nog du när du låg där bredvid mig.
"Abiit, excessit, evasit, erupit"
Han har gått sin väg, avvikit, flytt och försvunnit.
Dag 15
"It's easy to forgive but harder to forget"
Då..
Skrik, hat och deprision så såg mina dagar ut. Jag bodde med min syster och min mamma som på nått sätt inte tålde varandra. Jag kom alltid i klämm och var tvungen att välja sida... Jag valde ingens, vilket gjorde att dom kollade ner på mig ännu mer. Jag började använde alkohol, det var mitt sätt att glömma allt som skedde runt omkring mig. Min syster flyttade helt plötsligt och jag var ensam med den människan jag inte klarade av att leva med min mamma.
Nu..
Igår satt vi alla tre där igen och tårarna bara föll. Jag förstod inte att jag hade saknat er så mycket. Du sa åt mig att aldrig mer dricka och jag sa: jag lovar! Och tro mig efter det som hände så vill jag inte ha någonting mer med alkohol på ett bra tag. Tack för att ni stannade uppe och såg mig komma hem fast jag inte minns så mycket av det så minns jag att det var vi tre igen där vi hade börjat. Skillnaden den här gången var att jag hade lärt mig att förlåta och det viktigaste av allt glömma.
Dag 14
Då..
Alla dagar och kvällar var desamma. Träffade samma människor gjorde samma saker, tills en kväll då allt förändrades. Allt började precis som det brukade men jag och min kompis bestämde oss för att åka och träffa nya personer. Äldre personer = mognare personer eller? Det jag minns mest var att vi satt där vid busshållsplatsen och vi frös. Var det kylan eller var det, det som nyss inträffat ? Du tog min hand den var kallare än min, din blick var livlös precis som om det ända du kände var skuld. Men var inte allt mitt fel? Det var jag som var vid fel plats vid fel tidpunkt du var bara i samma hus, under samma tak. Vi kom hem till slut men resan kändes som år. Vi pratade aldrig om det, det var för svårt. Jag har alltid sagt till folk attt dom kommer ta det svårt när jag berättar det. Eller är det jag som tycker att det är svårt att uppleva den kvällen och dom minnerna? I skolan kunde vi inte ens se på varandra utan att vi såg i varandras ögon vad som hade hänt. Var det meningen att det skulle hända oss eller rättare sagt mig? Om du vågar säga nej så får du ett samvete fritt från hemska minnen, men det visste inte jag. Jag gillar inte att prata om det i detalj för det gör fortfarande ont men genom att skriva det här så känns det som en lättnad som åker ut från min kropp. Jag är stark för att jag har orkat gå vidare och du är stark som har sett mig bygga upp ett nytt liv efter det som hände.
När jag var 8 år så började jag på friidrott alla undrade alltid vad min favorit gren var. Jag svarade höjd. För hur hög än ribban är så måste man ta sig över den på ett eller annat sätt också när det kom till det här.
Tillängnad till Alicia <3
Dag 13
Då...
Bara för att jag kanske gör grejer som kan klassas som dum så betyder det inte att jag aldrig tänker. Bara för att jag visar att jag är stark så betyder inte det att jag inte håller på att falla ihop. Bara för att jag inte visar att jag är kär i dig så betyder det inte att jag har gett upp, för det kommer jag inte göra..
Jag har en vän sötare än många ärligare än många.. En dag kom hon in med ett stort leende på läpparna då började vi lära känna varandra igen, jag hade saknat henne. En annan dag så kom hon in med tårar i ögonen och höll på att brytas sönder, då gled vi ifrån varandra. Denna dikt är till henne:
There's a point in your life when you get tired of chasing everyone and trying to fix everything. But it's not giving up it's realizing that you don't need certain people and the bullshit they bring.
Jag älskar dig gumman du vet vem du är
Dag 12
Det här var min novell:
Resan på vem jag är
Jag stod framför spegeln kollade på mig själv, blont hår ganska lång, i genomsnitt som alla andra. Under livets gång förlorade jag mig själv.
En kall september kväll satt jag utanför mitt hus, tände sakta en cigarett ville inte att den skulle slockna. Dagarna kändes meningslösa gjorde samma sak om och om igen. Men jag hade valt det här livet de här dagarna, så allt är väll mitt gena fel? Men när var det som allt började gå fel? Allt går nog tillbaka till när jag testade att dricka första gången det var då jag brukade gömma mig. Alkoholen hjälpte mig att glömma för en stund sen fanns allt där igen. Det var därför det var enklare att dricka hela tiden istället för bara ibland. Men jag hade gjort ett val, alkoholen eller livet? Jag valde livet. Men nu sitter jag här igen och förstör mnitt själv med en cigarett som förkortar mitt liv sakta men säkert och som knappast hjälper mig själv att glömma. Börjat röka hade jag gjort när min syster flyttat hemifrån och bodde ensam med min mamma. Pressen blev för stor på mig och jag hade inte klarat av det. Min syster ser jag inte så ofta hon fick välja familjen eller pojkvännen hon valde pojkvännen. Men min syster lyssnar ändå inte på mig eller är det egentligen jag som är stum och inte säger hur jag känner? Jag är ju bara en flicka som står vid en väg och inte vet om hon ska svänga höger eller vänster eller fortsätta rak fram. Från långt håll ser jag min systers två kompisar vingla fram i handen håller dom varsit glas. Min syster var hemma ikväll, hemme hos oss, men bara för att ha fest såklart.. Varför skulle hon annars komma hem till mig? Tjejerna satte sig bredvid mig, tände två cigaretter och jag passade på att tända en ny. De pratade om allt mellan himmel och jort tills x sa någonting som jag aldrig kommer glömma:
- Det är just i din ålder som man inser vem man är, om man vill festa på helgerna eller om man vill stanna hemma. Om man vill dricka eller röka. Och du har vänner som du alltid finns där för, men när finns dom där för dig? Finns de där när du behöver dem? Gör de inte det är de inga äkta vänner och du kommer leva ditt liv genom en lögn och aldrig ha någon att lita på.
Hon hade rätt mitt liv var baserat på en stor lögn eller det kändes i alla fall som det. Så nu står jag hät igen och har ett val. Jag kan dumpa min cigarett, men betyder det att mitt liv kommer lösa sig på en sekund? Nej det vet jag att det inte kommer. Men ibland behöver man börja med små saker och sen större och större. Så jag ställde mig upp och släckte cigaretten och började gå, jag började gå min egna väg fast den inte var lik någon annans. För på min väg finns jag som den jag är utan något i handen,
För jag är här för att ge men också för att få någonting tillbaka.
Jag vill bara säga att jag dömmer dig inte för att du stack men du sa inte ens hejdå. Och du har rätt, jag är ingen uhre för vi i min familj använder saker för att få en att glömma vi pratar aldrig om det. Men vi skulle aldrig lämna någon utan att säga farväl.....
Dag 11
" Sex är enkelt... Det är att låta någon komma dig nära hjärtat som är det svåra"
Nutid..
Är det här ett tecken? Kanske behöver jag det eller jag gör nog det.. När jag hörde det från din synvinkel idag insåg jag att han är den enda jag vill ha och om jag vill något tillräckligt mycket så kan jag få det no matter what. Hur blev det såhär? Kan jag skylla allt på dig eller gör det mig lika elak som det du gjorde mot mig? Kan jag älska någon annan när jag hatar mig själv? Jag är inte som du tror jag har en hjärna bara det att jag aldrig har lärt mig att tänka med den...
alltid tänkt med hjärtat..
Dag 10
Dåtid..
You are the strength
That keeps me walking
You are the hope
That keeps me trusting
You are the light to my soul
You are my purpose
You're everything
Där mina föräldrar fick sina första kyssar, kysstes också vi. Där minnen skapats har våra minnen sparats. När kärleken har tagit slut har våran fortsatt. Är saknaden större än kärleken och om det nu är så, hur kan det vara möjligt?
Dag 9
"Kärlek är när du inte vill somna för att verkligheten är bättre än dina drömmar "
Då..
När du höll mig i dina armar och du inte ville släppa taget förstod jag att det var mer än bara vänskap. Att du kanske tyckte om mig,den konstiga tjejen som alltid säger vad hon tycker. Kanske uppskattade du mitt uppriktighet och inte något falskt beetende. Kanske var du bara snäll för att jag behövde det just då? Det är något jag aldrig kommer få veta.. Men kanske är det just det som är meningen. Att dom viktigaste frågorna i vårat liv får vi aldrig riktigt svar på. För vi kan göra våra egna svar bara genom att drömma, tänka och sakna. Och det är just det jag gör jag drömmer.
Dag 8
Nutid
När du och jag pratade igår så sa du att du längtade tills du skulle börja gymnasiet och få börja om. Men tänk om man har tappat lusten helt? På nått sätt kommer alltid ens förflutna in i det nutida men det kanske är meningen? För att man ska minnas och ångra sig. Jag ångrar mig men det tycks inte hjälpa. Jag kan inte skylla på nått inte på alkoholen för det var ju jag som hade valt att dricka. Om jag slutar med allt ont kommer jag automatiskt bli god? Snälla jag gör allt bara jag får tillbaka min lust att leva..
Dag 7
"Om du en gång varit där så är du fast "
Igår satt jag där med dom två flickorna som jag bryr mig mest om. Vi eldade upp vårat förflutna med en brasa. Men går det att bara elda upp saker och sedan glömma dom? Och om det går, går det i sånna fall att bara ta ut sitt hjärta och sen ta ut den personen man minst vill ska finnas i det? Vi kom fram till att detta var en falsk värld.. Men det är vell inte världen som är falsk bara människorna som bor i den?
Jag höll en hemlighet som jag lovade. En hemlighet som handlade om min bästa vän gjorde jag rätt eller fel? Är jag då lika falsk bara för att jag försökte skydda mig själv?
Idag så kom du fram till mig och vi pratade. Hur länge sen var det nu? Jag har saknat dig. Du fanns där när jag hatade all inklusive mig själv det tackar jag dig för <3
dag 6
27/7-07
"Precis som alla andra männsikor här på jorden hade jag en sommarkärlek vad jag inte visste var att han skulle lämna spår i mitt hjärta"
MY SUMMER LOVE
You came and went
Like the wind
You touched me so deep
That Summer.
My Summer Love
Is what I will call you
Your eyes drowned deep
Into my soul.
You touched my heart
So much-You will never know.
Oh my Summer Love
Where are you now
Though Summer has ended
You are still with me
Somehow.
Come back to me
I want you to stay
And not only to be my
Summer Love
But to be my love
of every day.
Dag 5
Jag minns inte datumet jag minns bara närheten och kärleken inom mig. Vi satt där du och jag tittade ut mot havet det var kallt men det blev varmt automatiskt för du hade så mycket att ge och jag hade äntligen tagit mig mot att ta emot. Jag var rädd du var nyfiken. Vi grävde en grop en grop som skulle innehålla alla våra drömmar om framtiden. Jag förstår fortfarande inte hur du, en liten flicka kunde få en sån stor plats i mitt hjärta. Efter att jag hade förlorat så mycket så kunde jag ändå acceptera dig. Även fast vi varit tillbaks hittar vi aldrig våran grop, och jag tror jag förstår varför. För alla våra drömmar kan gå i uppfyllelse så länge vi har varandra.
Den egentliga kärnan i all vänskap och kärlek är detta, att man lika gärna delar sin väns lidande som dens glädje.
Dag 4
1/4-05
When you fly beyond the shadows of earth
A better place is waiting for you
Rest among the white magic roses
Let your mind be touched by divine breeze
Let the magic roses within
Rest in peace my friend
Du kom till mig som en farfar men sakta men säkert så blev du som en främling.
Varför lämnade du mig? eller varför lämnade du oss? Jag minns fortfarande
dig som mannen som var mästare i boxning..
Men för att ha varit boxare så var du inte särskilt stark..
