Dag 30

I think I better leave right now
Before I fall any deeper
I think I better leave right now
Feeling weaker and weaker
Somebody better show me how
Before I fall any deeper
I think I better leave right now


Tvättar bort såren från din arm, märkerna från plåstrerna. Trodde att hämnden att anmäla skulle få allt att bli bättre, men det blev inte bättre. En vis man sa en gång att du kan inte älska om du aldrig har hatat, och du kan inte glömma om du inte kan förlåta. Men tänk om man inte kan förlåta? Kommer man aldrig få glömma då? Det är ju inte rättvist men det är nästan aldrig rättvist. Orkar inte sörja orkar inte deppa. Skiter i det går vidare håller huvudet högt. För den här gången kan jag ha gått samvete det var inte jag som gjorde det här misstaget.


Dag 29

" Alla sånger tar slut någon gång men det betyder inte att man inte kan njuta av dom "

Det som hade börjat så bra. Vi var lyckliga igen en lycklig familj på tre personer. Varför försvann allt det där på en natt? Varför var jag inte hemma....?
Ditt samtal kommer jag aldrig att glömma du sa att han hade puttat dig och du hade brutit axeln. Mina känslor blev stora för stora och ilskan tog över. Han var inte hemma när jag kom hem. Men jag gick sen hem till en kompis, stod inte ut med att se dig sådär. Under natten hade han tydligen kommit tillbaka.... När jag kom in i vardagsrummet så satt ni där höll handen som om ingenting hade hänt. Hade jag drömt allt som hade hänt eller var det ni som förnekade verkligheten? Jag anmälde det, inte för min skull utan för din. Du vet inte om det än men du kommer att få veta snart väldigt snart. Jag kan inte titta han i ögonen utan att se hat och djävuls ögon jag kan inte titta dig i ögonen utan att se sorg och ensamhet. För ca 3 år sen fick jag höra en låt som heter Kära mamma just vid det tillfället så kände jag inte igen mig i allt men det gör jag verkligen nu så jag tänker lägga ut texten här:
du gjorde alla sagorna till verklighet, och utan dig mamma så är jag inte hel.

Mamma jag sätter mig och skriver dig ett brev, tankar som snurrar i största allmänhet
om din och min bakgrund, om din och min relation, om allting som vi haft och allting som vi gått igenom
det var hårt, det var svårt och det var mycket bråk, men det sluta' alltid med att vi sa förlåt
för allting som vi gjort och allting som vi sagt, kära mamma jag är skyldig dig ett tack
jag hoppas, att du vet din enda plats, för det är platsen i mitt hjärta där du alltid kommer stanna
där du alltid hör hemma, där du aldrig är ensam. två mil ifrån varandra och jag längtar
efter en kram, efter dig varenda dag. livet som jag lever nu är underbart men utan dig nej
aldrig nånsin vill jag leva utan dig, så kära mamma säg mig att du stannar.

Mamma du är kvinnan i mitt liv, jag vet att du aldrig kommer lämna mig
du gjorde alla sagorna till verklighet, och utan dig mamma så är jag inte hel.

Mamma, sista tiden har varit hård, en känslomässig resa som avslutades med gråt
för din del, för min del är det hat som ligger kvar, hatar mannen som inte upplevde mina krav
för en god far, för en god man, för mig krossade du och kärleken försvann
så borta med vinden och ersatt av hat, jag vill aldrig någonsin ha dig tillbaks
men efter regn så kommer solsken, kärleken till mamma och syster den är otrolig
så stor, inget kan beskriva den med ord, jag älskar dig mest av allt min kära mor
men dagarna dom rullar på och mamma jag förstår, hur du vill leva ditt liv så jag stöttar dig ändå
ditt liv, och det är dina egna val,så jag stöttar dig som din enda son faktiskt ska

Mamma du är kvinnan i mitt liv, jag vet att du aldrig kommer lämna mig
du gjorde alla sagorna till verklighet, och utan dig mamma så är jag inte hel.

du gjorde alla sagorna till verklighet, och utan dig mamma så är jag inte hel.

Dag 28

" Man hör det man vill höra, och man tror på det man vill tro på"


Ibland är det svårt att tro att du inte är den enda. Att det finns fler som har varit med om det. Jag har saknat dig min vän. Saknat våra samtal ja alla gör misstag alla ljuger ibland men det krävs en man för att stå för det. Du väntade på att jag skulle komma tillbaka jag behövde lite tid förlåt för att det tog så lång tid bara. Vem vet vad som kommer hända i framtiden och vem vet om man någonsin kommer bli accepterad för den man är och för det man gör. Det gäller nog bara att stänga av allt för en liten stund och sluta lyssna och börja tänka

Dag 27

Ehm okej räknat ut att det bara är 3 dagar kvar att skriva på bloggen. Varit bra för mig att haft den nu när jag har gått igenom allt. Ville bara lägga in ett inlägg om skuldkänslor. Tänkte kopiera en text men finns ingen som riktigt passar in så försöker vell förklara själv. Jag har skuldkänslor över en många saker:

1. Att jag inte funnits där tillräckligt för min bästa kompis...

2. Att jag har rökt för mycket...

3. Att jag har lovat för mycket som jag inte uppfyllt...

4. Att jag inte har träffat pappa så mycket som jag borde.


5. Att jag inte har uppskattat mamma så mycket som jag borde..


6. Att jag släppte en stor kärlek i mitt liv.


Så vad gör man när skuldkänslorna försöker vinna i ens liv? Kämpar man tillbaka eller släpper man det? Jag vet inte allt jag vet är att dom håller på att ta över mitt liv..


Dag 26

But right now
everything you want is wrong,
and right now
all your dreams are waking up,
and right now
I wish that I could follow you
to the shores
of freedom
where no one lives

Jag älskar dig gumman mest av allt.

Dag 25

"När du är borta undrar jag. När du är med mig och tänker då undrar jag. När du pratar om det undrar jag. När du valde det före mig insåg jag hur mycket du var villig och offra för det"


Kunde jag gjort något annorlundare funnits där mer? Det var svårt för dig att gå igenom det men minst lika svårt för mig. Se dig långsamt men säkert tina bort. Vad händer om jag försvinner, försvinner du lika bort då?

I will try to fix you... Räcker det?

Dag 24

" Att våga är att bara mista marken för en stund. Men att inte våga något fast man vill, är att förlora sig själv och mer därtill."







Dag 23

Nutid.....

Ta aldrig någon för givet.
Ha alla dina vänner nära ditt hjärta,
för du kanske vaknar en dag och upptäcker
att du förlorat en diamant när du var för upptagen
att samla på stenar.
Det är bättre att ha få diamanter än många stenar.



cid:image001.jpg@01C908EC.A7FE3A50

Dag 22

"Faith is just believing in something beyond yourself.
Like hope and love.
It's never to late to realize whats important in your life to fight for it.
I don't know what to fight for..."

Du är viktigast vet du det? Förlåt för alla gånger jag har ringt och bett om pengar och onödiga saker. Alla gånger jag glömde att säga tack. Jag har gjort fel det enda jag tänker på är när du ska försvinna. Jag ska ta vara på tiden istället men jag kan inte låtsas som ingenting. För du är ingenting du är min pappa. Jag minns den där gången vi åkte sista gången till Thailand, aldrig känt mig så lycklig. Du log hela tiden kanske var det för att du visste att det aldrig skulle hända igen? Att du aldrig mer skulle få se vattnet våga in mot stranden samtidigt som solen långsamt går ner? Jag tror vi kommer åka dit igen. Bara det att du kanske åker dit lite före men jag kommer efter såklart. Nu låter det väldigt hemskt som om jag förväntar mig det värsta. Men jag tror att jag förväntar mig det värsta men hoppas på det bästa. Och du är det bästa i mitt liv, du och syrran. Det är du som har gjort mig till den jag är idag en Uhre. Jag tar det som en ära att få bära franska liljan på min fot och runt min hals. Jag tar det som en ära att vara din dotter för det är jag pappa jag är bara din. Du vill att jag ska bli tolk haha bara för att dom på sjukhuset inte pratar bra svenska har du lärt dig nu när du varit där. Jag ska inte bli tolk men jag ska göra dig stolt ändå. Jag tänker bli den som förbjuder rökning föralltid. Det är precis som om man byter något litet mot ens liv. Du bytte bort ditt jag önskar jag kunde köpa tillbaks det. Vi har fortfarande tid kvar. Vi ska göra dom sakerna tillsammans som vi alltid drömmt om. Vi ska leva nu. Och pappa kom ihåg du ska inte dö det är alldeles förtidigt. <3


Dag 21

" Du har aldrig lämnat mig förut så varför ska du göra det nu ?"


Jag ska egentligen bara hålla käften och skämmas men någon måste vell prata om det? Jag kanske kommer förlora dig det vet jag men jag tänker inte göra det. Jag vet att du är stark aldrig sett någon kämpa så som du. Jag hoppas att din kärlek till mig och syster får dig att klara det här. Du är den bästa pappan någonsin <3

ps. Fimpa ciggen fast det är svårt du vill inte förlora någn som såtr dig nära...



Dag 20

"The winner takes it all"


I dont wanna talk about the things weve gone throughThough its hurting me, Now its history I've played all my cards
And thats what youve done too, Nothing more to say
No more ace to play




Dag 19

" Vad är meningen med livet "

Nu...

Du förstår inte hur mycket det betydde för mig att du kom till mig ifår natt och kastade stenar på mitt fönster. Jag älskar dig och kommer alltid göra det. Jag är bara rädd för att om jag skulle förlora dig då skulle jag inte kunna gå vidare. Jag är glad att du insåg vad som var bäst för dig. Och jag vill att du ska veta att jag alltid kommer finnas här för dig no matter what <3

Jag tror att meningen med livet är att man ska komma till den punkten då man tycker att det inte finns någon mening med livet och sedan gå vidare.

Dag 18

"En far är en som alltid finns där men som man inte alltid uppskattar"

Nu..

Tack Pappa för att du är så underbar mot mig.. vet uppriktigt sagt inte vad jag skulle göra utan dig. Jag vet att jag kanske säger saker ibland som jag inte menar men jag älskar verkligen dig. Ett liv utan dig det är fan inte värt att veta kom ihåg det.

Du är min trygghet när mörkret faller, du är min mur från onda ting.
Som en viskning finns du alltid med mig, när jag inte är dig omkring.
Ord kan inte beskriva hur lycklig jag är att du har varit med och skapat min uppväxt pappa! Jag ser hur du har handlat med kärlek och vänt din kappa. Ja, hur du har vänt din kappa mot stormen och gett allt. För att långsiktigt bygga upp stabilitet så att mitt liv blir som socker och inte salt. Alla har en pappa som har varit ens befäl, men JAG har en pappa med en underbar själ!


Dag 17

"Maybe I got my premonition"

Nutid..

Jag såg nyss en film som heter premonition ett måste för alla er som tror på ödet och på mirakel. Filmen fick mig att tänka mycket på allt jag har kämpat för här i livet. Och jag insåg att jag kanske har kämpat för helt fel saker. Jag har upplevt att bli älskad jag har upplevt saknat och jag har upplevt sorg och jag lämnar det som minnen. För nu går jag vidare jag glömmer igår och tar imorgon som den kommer. Och jag ångrar ingenting men kom ihåg att ta alla dom som ni älskar på allvar och skjut inte upp alla saker till i övermorgon som lika gärna kan göras idag eller imorgon. Nu ska jag göra en sak som jag har skjutit upp länge..

Dag 16

"Burn it"

Nu...

Går det att bränna upp gamla saker och minnen och sedan känna sig bra igen? Ärligt så tror jag inte det. När man ser sakerna brinna upp i lågor så är det enda man kan tänka på är den personen som man delat dom minnerna med. Jag skulle eldat upp dina saker ikväll, men klarade inte av det. Borde det inte finnas en anledning till det i sånna fall? Att jag inte hatar dig utan bara känner mig tom utan dig. Du sa att stjärnorna gjorde mig trygg men det var nog du när du låg där bredvid mig.

"Abiit, excessit, evasit, erupit"
Han har gått sin väg, avvikit, flytt och försvunnit.


Dag 15

"It's easy to forgive but harder to forget"

Då..

Skrik, hat och deprision så såg mina dagar ut. Jag bodde med min syster och min mamma som på nått sätt inte tålde varandra. Jag kom alltid i klämm och var tvungen att välja sida... Jag valde ingens, vilket gjorde att dom kollade ner på mig ännu mer. Jag började använde alkohol, det var mitt sätt att glömma allt som skedde runt omkring mig. Min syster flyttade helt plötsligt och jag var ensam med den människan jag inte klarade av att leva med min mamma.

Nu..

Igår satt vi alla tre där igen och tårarna bara föll. Jag förstod inte att jag hade saknat er så mycket. Du sa åt mig att aldrig mer dricka och jag sa: jag lovar! Och tro mig efter det som hände så vill jag inte ha någonting mer med alkohol på ett bra tag. Tack för att ni stannade uppe och såg mig komma hem fast jag inte minns så mycket av det så minns jag att det var vi tre igen där vi hade börjat. Skillnaden den här gången var att jag hade lärt mig att förlåta och det viktigaste av allt glömma.


Dag 14

" Cry a river build a bridge and get over it "


Då..

Alla dagar och kvällar var desamma. Träffade samma människor gjorde samma saker, tills en kväll då allt förändrades. Allt började precis som det brukade men jag och min kompis bestämde oss för att åka och träffa nya personer. Äldre personer = mognare personer eller? Det jag minns mest var att vi satt där vid busshållsplatsen och vi frös. Var det kylan eller var det, det som nyss inträffat ? Du tog min hand den var kallare än min, din blick var livlös precis som om det ända du kände var skuld. Men var inte allt mitt fel? Det var jag som var vid fel plats vid fel tidpunkt du var bara i samma hus, under samma tak. Vi kom hem till slut men resan kändes som år. Vi pratade aldrig om det, det var för svårt. Jag har alltid sagt till folk attt dom kommer ta det svårt när jag berättar det. Eller är det jag som tycker att det är svårt att uppleva den kvällen och dom minnerna? I skolan kunde vi inte ens se på varandra utan att vi såg i varandras ögon vad som hade hänt. Var det meningen att det skulle hända oss eller rättare sagt mig? Om du vågar säga nej så får du ett samvete fritt från hemska minnen, men det visste inte jag. Jag gillar inte att prata om det i detalj för det gör fortfarande ont men genom att skriva det här så känns det som en lättnad som åker ut från min kropp. Jag är stark för att jag har orkat gå vidare och du är stark som har sett mig bygga upp ett nytt liv efter det som hände.
När jag var 8 år så började jag på friidrott alla undrade alltid vad min favorit gren var. Jag svarade höjd. För hur hög än ribban är så måste man ta sig över den på ett eller annat sätt också när det kom till det här.

Tillängnad till Alicia <3

Dag 13

"Someone once said: it's the good girls who keep diaries. The bad girls never have the time. Me... I just wanna live a life I'm gonna remember. Even if I don't write it down."

Då...

Bara för att jag kanske gör grejer som kan klassas som dum så betyder det inte att jag aldrig tänker. Bara för att jag visar att jag är stark så betyder inte det att jag inte håller på att falla ihop. Bara för att jag inte visar att jag är kär i dig så betyder det inte att jag har gett upp, för det kommer jag inte göra..

Jag har en vän sötare än många ärligare än många.. En dag kom hon in med ett stort leende på läpparna då började vi lära känna varandra igen, jag hade saknat henne. En annan dag så kom hon in med tårar i ögonen och höll på att brytas sönder, då gled vi ifrån varandra. Denna dikt är till henne:

There's a point in your life when you get tired of chasing everyone and trying to fix everything. But it's not giving up it's realizing that you don't need certain people and the bullshit they bring.



Jag älskar dig gumman du vet vem du är


 


Dag 12

Tänker skriva det här inlägget så en person tror att den vet hur mitt liv funkar får se att det är helt fel.
Det här var min novell:

Resan på vem jag är
Jag stod framför spegeln kollade på mig själv, blont hår ganska lång, i genomsnitt som alla andra. Under livets gång förlorade jag mig själv.

En kall september kväll satt jag utanför mitt hus, tände sakta en cigarett ville inte att den skulle slockna. Dagarna kändes meningslösa gjorde samma sak om och om igen. Men jag hade valt det här livet de här dagarna, så allt är väll mitt gena fel? Men när var det som allt började gå fel? Allt går nog tillbaka till när jag testade att dricka första gången det var då jag brukade gömma mig. Alkoholen hjälpte mig att glömma för en stund sen fanns allt där igen. Det var därför det var enklare att dricka hela tiden istället för bara ibland. Men jag hade gjort ett val, alkoholen eller livet? Jag valde livet. Men nu sitter jag här igen och förstör mnitt själv med en cigarett som förkortar mitt liv sakta men säkert och som knappast hjälper mig själv att glömma. Börjat röka hade jag gjort när min syster flyttat hemifrån och bodde ensam med min mamma. Pressen blev för stor på mig och jag hade inte klarat av det. Min syster ser jag inte så ofta hon fick välja familjen eller pojkvännen hon valde pojkvännen. Men min syster lyssnar ändå inte på mig eller är det egentligen jag som är stum och inte säger hur jag känner? Jag är ju bara en flicka som står vid en väg och inte vet om hon ska svänga höger eller vänster eller fortsätta rak fram. Från långt håll ser jag min systers två kompisar vingla fram i handen håller dom  varsit glas. Min syster var hemma ikväll, hemme hos oss, men bara för att ha fest såklart.. Varför skulle hon annars komma hem till mig? Tjejerna satte sig bredvid mig, tände två cigaretter och jag passade på att tända en ny. De pratade om allt mellan himmel och jort tills x sa någonting som jag aldrig kommer glömma:

- Det är just i din ålder som man inser vem man är, om man vill festa på helgerna eller om man vill stanna hemma. Om man vill dricka eller röka. Och du har vänner som du alltid finns där för, men när finns dom där för dig? Finns de där när du behöver dem? Gör de inte det är de inga äkta vänner och du kommer leva ditt liv genom en lögn och aldrig ha någon att lita på.

Hon hade rätt mitt liv var baserat på en stor lögn eller det kändes i alla fall som det. Så nu står jag hät igen och har ett val. Jag kan dumpa min cigarett, men betyder det att mitt liv kommer lösa sig på en sekund? Nej det vet jag att det inte kommer. Men ibland behöver man börja med små saker och sen större och större. Så jag ställde mig upp och släckte cigaretten och började gå, jag började gå min egna väg fast den inte var lik någon annans. För på min väg finns jag som den jag är utan något i handen,
För jag är här för att ge men också för att få någonting tillbaka.




Jag vill bara säga att jag dömmer dig inte för att du stack men du sa inte ens hejdå. Och du har rätt, jag är ingen uhre för vi i min familj använder saker för att få en att glömma vi pratar aldrig om det. Men vi skulle aldrig lämna någon utan att säga farväl.....

Dag 11

" Sex är enkelt... Det är att låta någon komma dig nära hjärtat som är det svåra"


Nutid..

Är det här ett tecken? Kanske behöver jag det eller jag gör nog det.. När jag hörde det från din synvinkel idag insåg jag att han är den enda jag vill ha och om jag vill något tillräckligt mycket så kan jag få det no matter what. Hur blev det såhär? Kan jag skylla allt på dig eller gör det mig lika elak som det du gjorde mot mig? Kan jag älska någon annan när jag hatar mig själv? Jag är inte som du tror jag har en hjärna bara det att jag aldrig har lärt mig att tänka med den...
 alltid tänkt med hjärtat..


Tidigare inlägg
RSS 2.0