Dag 10

"You and me were eachothers lobsters"

Dåtid..
You are the strength
That keeps me walking
You are the hope
That keeps me trusting
You are the light to my soul
You are my purpose
You're everything

Där mina föräldrar fick sina första kyssar, kysstes också vi. Där minnen skapats har våra minnen sparats. När kärleken har tagit slut har våran fortsatt. Är saknaden större än kärleken och om det nu är så, hur kan det vara möjligt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0