Dag 3

"Livet är för kort för att vara dammfritt och för långt för att vara fläckfritt."


Nutid..

Är det rätt att dömma någon utan att själv varit i samma situvation?
Tänk dig det hemskaste du har varit med om skulle de kunan bli något som du skulle göra om och om igen bara för att du inte förstår varför det hände just dig?, och att du försöker ta reda på varje gång du gör det igen vad som gjorde den gången annorlunda? Jag tror på hat, jag tror på sorg och jag tror på misstag. Men kan man ta sig ur någonting som är så svårt och som har fått dig att börja tycka att det är okej? Kan man glömma det som varit och fokusera på nuet? Och kan man tvinga sig själv att komma över något?

Dag 2

"Frihet jämnlikhet och familjen"

17/6-25/7

För bara någon dag sen hade jag suttit på stranden känt den varma sanden sila nerför mina händer. Jag var hemma, i mitt hem. Jag och min pappa och min syster hade bestämt oss för att åka till Thailand än en gång, denna gången var det i 5 veckor lite mer. Jag hade behövt det behövt komma bort från allt elände där hemma. På dagarna solade jag ´badade lite kanske gick en sväng runt i staden. På kvällarna var pappa med sina kompisar och min syster satt ofta på internetcafet inne i staden. Det var då jag hade min tid att vara ensam, och tro mig det behövde jag. Minns hur jag kollade upp mot himmelen och tänkte : jag ska alltid minnas just detta ögonblick. Och det gör jag jag minn s det varje dag.. Hur beskriver man ensamhet? Hur beskrivet man frihet? och Hur beskriver man saknad?så Jag tänkte skriva lite som jag ty´cker beskriver det här på ett bra sätt.


Ensamhet är ingen styrka då den ej förenas i tro

Ensamhet är blott ensamhet där ingen ande bo 

nnan frihet kan lysa upp världen, måste världen upplysas om vad frihet är


Du kan inte sakna något du inte upplevt
 

                                                                                                                             


                   


Dag 1

Jag hade tänkt att skriva den här bloggen i ca 30 dagar för att få ett perspektiv på mig själv, och mitt liv. Fick iden när jag kollade in en annan blogg.
Tänker hoppa från åren fram till nu och berättade det jag minns mest.


24/4-07

Min mormor bor i Pålsboda ca 3 mil ifrån Örebro. Hela min släkt bor där på mammas sida. Jag och min familj åkte dit ner för att gå på Pålsboda marknaden. Jag hade fyllt 14 i Januari och min kusin var 13. Allt började som en helt vanlig dag jag gick runt gjorde inte så mycket pratade med min kusin och hennes kompisar. Min kusins kompisar rökte jag hade vell testat någon gång men det var absolut inte seriöst. Vi gick till en övergiven lägenhet men påvägen gick vi förbi min kusins kompis hus och hämta cigg, många cigg för många. Vi satt på balkongen vid lägenhet hela kvällen och rökte och rökte och rökte. En tjej spydde för att hon rökte så mycket. Jag fick bara världens största nicko kick. Jag åkte hem dagen efter hem till Stockholm igen. Det var första gången jag såg mitt liv pasera mig framför mina ögon...

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0